Evidensbaserad praktik förändrar yrkesrollerna

Idealet i våra offentliga organisationer är numera den evidensbaserade praktiken. Det innebär att verksamheten ska utgå från professionens expertis, bästa tillgängliga kunskap och anpassa detta till kontexten samt till de människor som finns i denna kontext. Det här är ju bra. Underförstått betyder det att den kunskap som genereras via forskning ska komma samhället till godo. För att kunna arbeta med vetenskapliga resultat eller med ett vetenskapligt förhållningssätt kan det hjälpa om personalen är forskarutbildad. Yrkesverksamma som går en forskarutbildning kan dock bli intresserade av att fortsätta i sin nya roll inom akademin, inte stanna kvar på sin gamla arbetsplats. Det kanske beror på att den gamla arbetsplatsen inte anpassar uppdraget till de nyvunna kunskaperna.

Inom offentlig sektor, vård, omsorg och utbildning, är det relativt vanligt att de anställda deltar i forskarutbildningar som ett sätt att stärka arbetet med en evidensbaserad praktik. En del företag har också så kallade industridoktorander bland sina anställda. De här utbildningssatsningarna kommer att påverka individen som doktorerar men i förlängningen sker också en påverkan på organisationen. I en ny rapport som presenterar en studie av hur vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kommer till uttryck i kommuners styrdokument diskuteras en möjlig konflikt:

Det som sällan diskuteras är att för individen innebär det här en resa då man ger sig in på en ny yrkesbana, det vill säga den som forskare, och det här kan skapa en spänning mellan läraridentiteten och forskaridentiteten. Vad är mest lockande då man är färdig med sin examen? (Bjursell & Sjödahl, 2018:48).

Karriärsatsningar genom vidareutbildning är dock bara ett av flera sätt att stödja en evidensbaserad praktik. I vår studie av hur nationella styrdokument översätts till den lokala arenan inom utbildningsområdet identifierade vi totalt sex kategorier för hur högsta ledningen i kommuner förhåller sig till begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet:

  1. Begreppsförekomst: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet nämns men innebörden diskuteras inte
  2. Karriärsatsning: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet handlar om professionell kompetens, vilket sätter fokus på kompetensutveckling och karriärvägar
  3. Litteraturgenomgång: Presentation av litteraturgenomgångar som ett sätt att koppla till vetenskaplig forskning
  4. Metodfrågor: Användning av forskningsbaserade metoder och ansatser för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
  5. Samverkan: Samverkan med ett lärosäte för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
  6. Systematiskt kvalitetsarbete: Det systematiska kvalitetsarbetet kopplas ihop vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

I rapporten nämns också vissa risker med att oreflekterat införa ett evidensbaserat synsätt, framför allt i utbildningsverksamhet. Biesta (2007) menar att om en evidensbaserad praktik används som referensram för hur forskningskunskap ska komma in i skolans värld så kommer det att hämma beslutsfattande till att enbart röra frågor om effektivitet och utesluta möjligheter till deltagande (vilket går emot demokratiska principer som i sig är normativa och inte evidensbaserade). På bloggen Skola och samhälle skriver Ricky Harrysson att ett teknologiskt paradigm nu håller på att omintetgöra alla andra ideal till förmån för en tekno-rationell syn där endast det som mäts och vägs räknas. Hemsley-Brown (2005) menar att de snabba samhällsförändringarna ger en känsla av att erfarenhet inte är tillförlitligt längre och att vi därför söker säkra svar från vetenskapen:

The speed of environmental and technological change has considerably reduced the usefulness of experience, and managers are increasingly turning to the findings from research to reduce uncertainty and supplement experience-based practices. (Hemsley-Brown, 2005:691)

Vänder man sig till vetenskapen för att få insikter om hur man kan förbättra sin verksamhet eller vill man reducera stress och osäkerhet i en snabbrörlig värld? Forskarutbildning av personalen innebär ett stort åtagande – det kommer att påverka individens förväntningar på arbetet efteråt men det kommer också att ge förändrade förutsättningar och kunskapskrav för alla medarbetare, inte minst nya krav på cheferna i verksamheten. Samtidigt vet vi inte exakt hur det hela kommer att ta form eftersom det är en pågående och levande process som många organisationer befinner sig mitt i just nu.

På återseende

Cecilia

 

Referens

Biesta, 2007, Why ”What Works” Won’t Work: Evidence-Based Practice and the Democratic Deficit in Educational Research, Educational Theory, 57(1), 1-22.

Bjursell & Sjödahl, 2018, Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i kommuners styrdokument, Jönköping: Skolchefsinstitutets rapport 1:2018.

Hemsley-Brown, 2005, Using research to support management decision making within the field of education, Management Decision, 43(5), 691-705.

 


En reaktion på ”Evidensbaserad praktik förändrar yrkesrollerna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s