Pedagogiska möjligheter med virtuella lärmiljöer

Under hösten var med jag med i en utvärdering av en kurs i programmet Gjutmagistern. Det är en spännande utbildning då man pratar om livslångt lärande och möjligheten att varva yrkesarbete med högskolestudier, men det är inte det jag tänkte ta upp här. Istället tänkte jag berätta på vilket sätt en virtuell lärmiljö kan bidra till en utbildning genom att erbjuda helt nya pedagogiska möjligheter. På kursen i Gjutmagistern har man nämligen lagt in en virtuell modell av gjuteriskolan som studenterna fick besöka innan en labbövning.

Det hela började med att man utvecklade en virtuell modell av gjuteriskolan baserat på den teknik som används när mäklare ska visa hus och lägenheter i 3D på nätet. När den här modellen var klar adderade man filmer där man kunde gå in på vissa punkter i modellen och få en 360 graders vy av hur det såg ut just där. Eftersom kursen i Gjutmagistern erbjuds på distans så införde man ett virtuellt studiebesök, en möjlighet att ”besöka” modellen av gjuteriskolan på nätet. Det här gjorde att studenterna kunde gå in och bekanta sig med gjuteriet redan innan de åkte till Jönköping för att vara med på laborationen.

Min insats handlade om att utvärdera hur de såg på det här virtuella studiebesöket. Sammanfattningsvis var de nöjda och lärarna ser också att det finns potential att använda den virtuella modellen på olika sätt. Nästa vecka ska jag presentera resultatet på INTED-konferensen, en konferens som handlar om hur man använder teknik i utbildning. Inför detta har jag läst på om virtuella lärmiljöer (Educational Virtual Environments som det heter på engelska). Utifrån det jag har läst gjorde jag följande summering på vad en virtuell lärmiljö kan tillföra UTÖVER det man kan göra i ett vanligt klassrum.

• Flexibilitet gällande tid och plats. Studenterna kan delta när och varifrån de vill.
• Samarbeta med, eller delta som, avatarer (avatarerna kan vara andra studenter, lärare eller virtuella figurer).
• Laboratorieövningar med farliga material kan ske i säkerhet i en virtuell miljö.
• Realtidsinteraktion genom simuleringar av olika slag där det också finns möjlighet att upprepa övningen om och om igen oberoende av läraren.
• Visualisering och manipulering av det osynliga, till exempel nanostrukturer.
• Visualisering och manipulering av det omöjliga, till exempel bygga upp en historisk miljö.
• Att zooma in och ut mellan makro- och mikronivåer.

Kursen i Gjutmagistern erbjöd två av dessa möjligheter: flexibilitet gällande tid och plats och möjligheten att zooma in och ut. Flexibilitet är bra bland annat om studenterna arbetar i olika tidszoner och det finns också en miljöaspekt i och med att studenterna inte behöver resa till gjuteriet flera gånger. Möjligheten att zooma in och ut i gjuteriskolans lokaler kunde ge studenterna en överblick av hela skolan samtidigt som de kunde gå in och studera detaljer via de filmer som fanns. Det här var en bra förberedelse så att de kunde koncentrera sig på övningen då de väl var på plats. Avslutningsvis ska det påminnas om att den virtuella miljön bör ha ett tydligt syfte i lärprocessen. Det här innebär att nyckeln till att den virtuella miljön blir en miljö för lärande fortfarande är lärarens hantverk.

På återseende

Cecilia

 

Referenser

Bjursell, 2018, A virtual study visit in higher education, paper to be presented at the INTEd conference 2018.