Hållbarhet har i vissa sammanhang kommit att bli synonymt med miljöarbete men det betyder ju något annat också. När vi säger att något är hållbart, menar vi ofta att det är slitstarkt, tåligt och att det varar länge. De globala målen för en hållbar samhällsutveckling ska skapa ett stabilt samhälle som överlever på lång sikt. Som idé är det lätt att ställa sig bakom dessa mål, men för att leva upp till dem kommer det att krävas stora förändringar i vår vardag. Och att förändra det man gör varje dag är sådant som vi människor inte är så bra på. I arbetslivet har det här redan börjat synas, och det som behövs är att områden som tidigare kunde fungera åtskilt, nu måste integreras.
Ett av de globala målen (SDG4) handlar om en kvalitativ utbildning för alla, och livslångt lärande och kompetensutveckling har blivit en kritisk fråga på många arbetsplatser. De flesta som jobbar med frågan vet att det inte handlar om att skicka iväg människor på kurser i ett allt högre tempo. Istället måste det till något som gör att människor kan utvecklas löpande i och genom sitt arbete. Om man utgår från Knud Illeris kriterier för en lärande arbetsmiljö så blir det tydligt att arbetsmiljö och lärmiljö har stora överlappningar. Det här skrivs även fram i den senaste upplagan av journalen European Journal of Workplace Innovation som har inriktat sig på ett hållbart arbetsliv som tema.
Kenneth Abrahamsson, seniorkonsult med bred erfarenhet från forskning om arbetsliv och utbildning/bildning samt myndighetsarbete, skriver om målet att verka för anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (SDG8). Abrahamsson ger i artikeln en bakgrund till policy och beskriver olika sätt att förstå hållbart arbetsliv. I nedanstående figur illustreras olika faktorer som utgör grunden för detta. För att arbetslivet ska bli hållbart – hålla på lång sikt – ska dessa faktorer fungera väl och flätas ihop för att stödja varandra. Dessa faktorer motsvarar även övergripande forskningsområden.
Figur 1. Faktorer för hållbart arbetsliv (från Abrahamsson, 2021, s. 27).
Eftersom mitt huvudintresse är lärande noterar jag att i figuren nämns workplace learning, men i artikeln lyfter Abrahamsson fram att livslångt lärande och kompetensutveckling har en stor och viktig roll att spela i ett hållbart arbetsliv. Det handlar alltså inte bara om workplace learning som det har sett ut i arbetsliv och i forskning, eftersom det krävs nya ansatser för att komma vidare i detta läge.
För att summera: hållbart arbete kräver hållbar utbildning och livslångt lärande, dvs. mindre av ”vad är hållbart arbete” och mer av ”vad gör arbete hållbart” (Abrahamsson, 2021, s. 43).
Det som är oroande i artikeln är riskerna med det tudelade arbetsliv som är på framväxt. Där får gruppen med hög utbildning och jobb i vissa branscher bra arbetsvillkor medan andra, speciellt de med mindre kvalificerade jobb, får dåliga arbetsvillkor. Denna tudelning är olycklig, inte bara för hur den drabbar enskilda individer utan för att den begränsar hela samhällets tillväxt genom att bara ta tillvara och ge förutsättningar för vissa grupper i befolkningen. Sveriges framgångar under 1900-talet byggde på att skapa en stabil grund där alla hade en god lägsta-nivå. När människor är trygga och har en god grund att stå på, är det otrolig mycket lättare att ta nästa steg och fortsätta utvecklas. Det gäller för arbetslivet i sin helhet, men för livslångt lärande i synnerhet.
På återseende
Cecilia
Referens
Abrahamsson, 2021, A Sustainable work in transition: Policy background, concepts and research arenas, European Journal of Workplace Innovation, 6, 2, 19-47.
Läs även:
Ett litet steg för ledningen, ett stort steg för organisationen.
Collearn - collaborate & learn 