Den 27 maj bloggade Alastair Creelman om skillnaden mellan att lära sig genom att läsa på papper eller på skärm. Jag tar upp det igen eftersom det här är viktig kunskap, både för den som jobbar med andras lärande och även för den som vill lära sig på egen hand. Kortfattat kan man säga att vi lär oss bättre genom att läsa på papper. Det ökar koncentrationen och ger en rumslig kontakt med texten.
Att vi lär oss sämre när vi läser digitala texter kan förklaras med den så kallade ytlighetshypotesen (the shallowing hypothesis). Hypotesen utgår från att social media främjar hastiga och flyktiga tankar som kan resultera i ytlig inlärning. En anledning kan vara att vi närmar oss digitala texter med en annan inställning än då vi läser en text på papper. Logan Annisette och Kathryn Lafreniere (2017) menar i en studie att det kan resultera i en kognitiv och till och med moralisk grundhet, om social media används allt för flitigt.
Naomi Baron konstaterar att de vetenskapliga studier som gjorts visar att digital media uppmuntrar till ett användande som kan begränsa lärande. Detta användande är förknippat med minskad koncentration, ett ”underhållningstänkande”, en benägenhet att göra flera saker samtidigt, brist på en fast fysisk referenspunkt, minskad benägenhet att skriva anteckningar, samt mindre granskning av material som du läser, hör eller ser i digital form. Digitala texter fungerar då det handlar om korta meddelanden men längre texter läses med fördel i pappersform, eftersom text på papper:
- ökar förmågan att koncentrera sig
- stödjer abstrakt analys
- stärker minnet av detaljer
- ger en rumslig upplevelse
Att läsa texter på papper ger en rumslig upplevelse och fysiska referenspunkter. Om du läser en bok kan du ha en uppfattning om det var i början eller i slutet av boken som något stod eller i vilken ordning saker och ting hände. Om du dessutom antecknar, färglägger, sätter minneslappar och bearbetar texten på andra sätt får du ytterligare en dimension av den fysiska samvaron med boken och texten. Visserligen går det att färglägga texter och sätta minneslappar i många digitala verktyg, men är det där den stora potentialen finns? Ett alternativ är att vi skulle utveckla metoder för aktiv läsning med alla sinnen istället.
På återseende
Cecilia
Referenser
Annisette & Lafreniere, 2017, Social media, texting, and personality: A test of the shallowing hypothesis, Personality and Individual Differences, 115, 154-158.
Alastair Creelman på The corridor of uncertainty
Naomi Baron på The Conversation
Collearn - collaborate & learn 