Känslornas roll i inlärning

I fredags hade Encell ett seminarium om den pedagogiska dimensionen av virtuella lärmiljöer. Under diskussionen kom vi in på känslornas roll i inlärningsprocessen. Den hypotes som framträdde i samtalet var att känslor både kan främja och hämma inlärning.

Det är möjligt att vissa känslor främjar inlärning medan andra hämmar inlärning. Det här skulle vi behöva veta mer om.

En del av inlärning (hur stor del vet jag inte) handlar om vad man minns. Många utbildningar har examinationer som har karaktären av ett minnestest där man får läsa in sig på ett ämne och sedan redovisa detta utan att ha texterna som stöd. Kan man då förbättra sin förmåga att minnas? Jo, inom hjärnforskning har man visat att känslomässigt engagemang gör att minnen bevaras längre.

”Man kan säga att känslor är det bästa minnesklistret. Det ser man tydligt i studier; att om man ska lära sig nya ord, så lär man sig ord som är emotionellt laddade bättre”, säger Pontus Wasling i Svenska Dagbladet den 22 april 2018.

Svenska Dagbladets reportage om hur känslor får oss att minnas bättre använder läsning av litteratur som ett exempel för att illustrera sambandet mellan minnet och känslorna. Hjärnan har lättare att komma ihåg om läsningen gav en positiv eller negativ uppfattning om boken (emotionellt minne) men svårare att komma ihåg namn på karaktärer eller detaljerade händelseförlopp (deklarativt minne).

I den diskussion vi hade på seminariet kom vi på exempel där en engagerad diskussion med andra om ett fenomen inte bara fick oss att minnas bättre utan också kunde ge en bredare förståelse av fenomenet som diskuterades. En kollega från gjuteriindustrin gav dock en motbild till detta. När studenter kommer till ett gjuteri för en laboration kan de känslomässiga reaktionerna bli överväldigande och blockera informationsöverföring. Det är en bullrig miljö med ovanliga lukter och hög värme. Sinnesintrycken från denna miljö kan överskugga diskussionen runt vad det är som händer under själva gjutningstillfället. Det här väckte tankar om hur känslor främjar eller hämmar inlärning. Nya frågor uppstod:

• Hur påverkar individens känslomässiga tillstånd inlärning?
• Betyder det något för inlärning om känslorna är positiva eller negativa?
• Finns det en risk att vissa områden väcker starka känslor, och att vi därmed minns dem bättre, än andra områden som vi kanske också borde komma ihåg men som inte triggar känslor på samma sätt?

Det här borde undersökas av forskare från olika discipliner så att vi får en större förståelse för hur inlärning sker.

I Svenska Dagbladet beskrevs också hur minnesmästare skapar känslor runt ”torra fakta” för att lättare komma ihåg saker och ting.  Det här är något man kan ta med sig till klassrummet genom att planera undervisningen så att den ska engagera så många sinnen som möjligt. Doft, syn, hörsel, smak och känsel – ju fler sinnen som är aktiva desto bättre fastnar det i hjärnan. Men här kommer lärare att få experimentera sig fram eftersom det idag inte finns så mycket kunskap om känslornas roll i inlärning.

På återseende

Cecilia