När omvärlden passerar förbi i hög hastighet, är det lätt att få tunnelseende. Det som ligger i periferin suddas ut och det är endast en liten punkt i mitten som har skärpa. På ett sätt kan man säga att de senaste årens debatt om livslångt lärande har präglats av tunnelseende. Med det menar jag att istället för att tala om livslångt lärande som en bred samling kompetenser så har det ofta varit fokus på specifika yrkeskompetenser. Industrin ropar efter vissa kompetenser, och vill att utbildningssystemet tillhandahåller detta, men vad skulle hända om industrin tog ansvar för att utveckla människors nyckelkompetenser? Detta är en högst aktuell fråga eftersom en utredning föreslagit att arbetsgivarnas ansvar för de anställdas kompetensutveckling ska stärkas.
Den breda samling kompetenser som nämns när man talar om livslångt lärande hänger dessutom ihop med specifika yrkeskompetenser. Nyckelkompetenserna möjliggör tillägnandet av enskilda specialiserade kompetenser. Men eftersom vi inte har tagit nyckelkompetenserna på allvar, står vi inför en större förändringsprocess nu när saker och ting inte fungerar på samma sätt som tidigare. Tips på hur man kan arbeta för att stödja livslångt lärande finns i en bok skriven av Barbro Westlund. Boken är inriktad på grundskolans undervisning, men själva idén går att anpassa till alla utbildningsområden. Den ger konkreta och bra ingångar för den som vill arbeta med att utveckla nyckelkompetenser hos sig själv och andra.
Nyckelkompetenserna är något som livslångt lärande både vilar på, och syftar till. Det är kompetenser som ska förbereda individen för den osäkerhet som framtiden bjuder och göra det möjligt att delta i arbetsliv, samhälle och i den personliga sfären. De åtta nyckelkompetenserna är sedan 2018:
- Läs- och skrivkunnighet
- Flerspråkighet
- Matematisk kompetens och kompetens inom naturvetenskap och teknik
- Digital kompetens
- Personlig och social kompetens samt kompetens att lära sig att lära
- Medborgarskapskompetens
- Entreprenörskompetens
- Kompetens på området kulturell medvetenhet och kulturyttringar
För att kunna utveckla och använda dessa kompetenser krävs kritiskt tänkande samt förmågor inom problemlösning, analys, kommunikation och samarbete. Det här är alltså generiska arbetssätt som tränas inom alla nyckelkompetenser.
En poäng som Barbro Westlund för fram i sin bok är skolans ansvar för att diskutera vad detta innebär för elever, för lärare och för undervisningen. Men om vi tar livslångt lärande på allvar, så är detta inte något som är färdigt i och med att man lämnar barn- och ungdomsskolan. Visst finns det stora möjligheter att bygga en gedigen grund för livslångt lärande i grundskolan, men det är ett lärande som ska pågå hela livet. Inom vuxenutbildning och folkbildning får jag uppfattningen att man förhåller sig till dessa nyckelkompetenser i sitt arbetssätt. Däremot vore det vore spännande att höra arbetsgivare diskutera vad detta innebär för dem och hur satsningar på att utveckla nyckelkompetenser skulle kunna ta form i arbetslivet.
På återseende
Cecilia
Referens
Westlund, 2019, Att undervisa för livslångt lärande, Didaktiska perspektiv, Stockholm, Natur & Kultur.
Läs även:
Vad är egentligen livslångt lärande?
Collearn - collaborate & learn 