Anpassningsinriktat eller utvecklingsinriktat lärande

Inom livslångt lärande är en princip att vi människor lär oss under hela livet. Det här innebär inte att allt vi lär oss är bra. Vi kan lära oss fel saker och vi kan lära oss om olika områden, vilket självklart ger olika insikter. Det här tänker jag på när jag läser Skolinspektionens rapport Huvudmannens arbete för kontinuitet på skolor med många rektorsbyten. Där granskar Skolinspektionen hur huvudmän i både enskild och offentlig verksamhet arbetar för att behålla hög kvalitet i elevernas utbildning även om skolan har många rektorsbyten på kort tid. Ett alternativ hade varit att granska varför det är så hög omsättning på rektorer, för att kunna göra något åt det problemet.

Bakgrunden till granskningen är den höga omsättningen av rektorer som i förlängningen riskerar att försämra elevernas förutsättningar att nå målen med utbildningen. Hälften av rektorerna i Sverige har arbetat på sin nuvarande skola i tre år eller mindre, och det här motverkar långsiktighet, fokus och systematik. Skolinspektionens granskning omfattade 20 huvudmän som har haft tre eller fler rektorsbyten på en grund- eller gymnasieskola under en femårsperiod. De frågeställningar som undersöks handlar om utifall huvudmannen analyserat konsekvenserna av hög personalomsättning bland chefer (rektorer) och i vilken utsträckning huvudmannen vidtagit åtgärder för att upprätthålla en fungerande styrning och ledning i organisationen. De viktigaste iakttagelserna som lyfts fram av Skolinspektionen är:

  • Få huvudmän analyserar effekter av rektorsomsättning
  • Få huvudmän följer upp rektors behov av introduktionsinsatser
  • Få huvudmän ger strukturerat stöd i både organisations- och ledningsfrågor
  • Ett ”team-tänk” kring skolledning kan saknas
  • Flertalet huvudmän använder inte det systematiska kvalitetsarbetet som verktyg vid hög rektorsomsättning

Konsekvenser av hög personalomsättning bland chefer som identifierats i studien är att skolutvecklingen riskerar att avstanna, att gemensamma strukturer och förhållningssätt inte blir lika stabila och att det finns en risk att bedömning av eleverna inte utgår från styrdokumenten. Rapporten är bra och visar framför allt att huvudmän agerar väldigt olika. I vissa fall sker det proaktiva insatser där man har både styrsystem på plats och åker ut i verksamheterna för att vara en del i utvecklingsarbetet. I andra fall agerar man reaktivt vid direkt förfrågan från rektorerna. Det här är två sätt att leda som kan fungera olika väl för olika rektorer och i olika situationer. Det centrala är att man för samtal och dialog kring behov så att man hittar en fungerande interaktion.

Så länge vi har med människor att göra, kommer andra människor att ha betydelse. Då är det personliga mötet något att satsa på och utveckla.

Rapporten är som sagt bra, men jag tycker att det saknas en diskussion som bör föras – nämligen den om vad huvudman lär sig genom att följa de rekommendationer som framförs. Som det står nu så uppfattar jag att rapporten representerar ett anpassningsinriktat lärande. Med det menar jag att chefers/rektorers höga personalomsättning hanteras som en given variabel och frågan blir då hur ska man arbeta utifrån det. Genom ett utvecklingsinriktat lärande hade man kunnat fördjupa sig i varför cheferna lämnar organisationen och försöka arbeta med detta problem istället. En lösning på det problemet skulle ge både stabilitet och vara kostnadseffektivt eftersom det är dyrt att hela tiden rekrytera och anställa nya personer som ska läras upp. Det finns även kunskapsfördelar med att behålla personal över tid. En fördel är att i komplexa organisationer sitter det mest effektiva organisatoriska minnet i människorna, så att de kan göra bedömningar och avvägningar för specifika situationer.

På återseende

Cecilia

 

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s