Livslångt lärande och kompetensförsörjning

Under året har jag ingått i arbetet med Vinnovas strukturanalys och det har varit givande på många sätt. Det var en trevlig gemenskap i arbetsgruppen, arbetet gav mig nya lärdomar om konkreta behov och trender i samhället, och nu när rapporten är klar så har vi tillsammans skapat kunskap som kan stödja beslutsfattande inom många olika områden. Igår presenterades resultatet på ett webbsänt seminarium på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Det jag tycker är några styrkor med rapporten är att varje kapitel håller en kritisk men konstruktiv ton samt har tydliga slutsatser. Vi har också försökt att lägga ihop befintlig kunskap för att se vad som händer när detta sker. Då det gäller livslångt lärande och kompetensförsörjning har jag och Anna-Carin Ramsten skrivit ett kapitel om detta. Sammanfattningen till detta kapitel i Forskningspolitik för en kunskapsberoende värld – samling för samverkan kan du läsa här:

En drivkraft för förändring i samhället är den tekniska utvecklingen. Den ger behov av kunskap om teknik och teknisk utveckling, men den ger också behov av kunskaper för att hantera de effekter som detta ger i samhället, organisationer och i privatlivet. Det kan handla om att teknisk förändring gör att våra arbetsprocesser och verksamhetsmodeller förändras, men det kan även handla om att det uppstår helt nya arbetsuppgifter och nya sätt att genomföra ett arbete på. En annan dimension av detta är att arbetsuppgifterna har högre komplexitet, vilket kräver en god utbildning för att öka förmågan att lösa komplexa och/eller nya problem. Hur beredd är då svensk industri på denna omställning? Och vilket stöd för detta arbete finns runt om på olika platser i Sverige? Ute i verksamheter har det länge varit känt att kompetensförsörjning är en central fråga – utan relevant kompetens uppstår flaskhalsar i tillväxt och utveckling. Från att ha varit en viktig fråga i allmänhet, har kompetensförsörjning seglat upp till att bli den fråga som är av strategiskt högsta vikt för många företag. Det här har ökat intresset för livslångt lärande, det vill säga att fortsätta att kontinuerligt utbilda sig och att ständigt lära sig nytt under hela livet.

I detta kapitel beskriver vi trender inom utbildningsbranschen samt det svenska systemet för livslångt lärande med fokus på högre utbildning. Utifrån denna kartläggning framträder ett antal problem som är viktiga att lyfta fram för att förstå vad det är som fungerar och vad det är som inte fungerar vad gäller utbildning. Dessa problem har diskuterats i kapitlet och utmynnar i ett antal slutsatser och rekommendationer som presenteras i tabellen nedan.

Kompetensbehovet i industrin kommer förmodligen att kräva ett flertal förändringar för att det ska vara möjligt att tillhandahålla de kompetenser som behövs. Här kan satsningar på forskning och innovation bidra på tre övergripande sätt:

  • Utbildningsområdet har ett behov av forskning och innovation vad gäller verktyg såväl som processer och arbetssätt.
  • Forskning och innovation är ett sätt att bidra till kompetensförsörjning genom det formella och informella lärande som kan ske i projekt.
  • Samverkan mellan yrkesområden, institutioner, nationellt och globalt utgör arenor för kunskap och lärande.

På återseende

Cecilia


3 reaktioner på ”Livslångt lärande och kompetensförsörjning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s