Den här veckan kom det en artikel från McKinsey om hur vi kan bli bättre på problemlösning. Artikelförfattarna menar att efter att ha jobbat i årtal med skickliga problemlösare i företag, policy och ideella sektorn så har de identifierat vad som utmärker skickliga problemlösare. Problemlösning är intressant ur en lärandesynvinkel eftersom det är ett grundantagande enligt andragogiken. Vuxna har ett behov av att veta syftet med studier och de är problemorienterade istället för att vara ämnesorienterade. Men vad är det då som kännetecknar bättre problemlösning? Jo, det är sex ”ömsesidigt förstärkande tillvägagångssätt” som innebär att:
- vara ständigt nyfiken på alla aspekter av ett problem, fortsätt ställa frågor och undra varför det är på ena eller andra sättet
- släppa kravet på perfektion och tolerera tvetydighet, arbeta utifrån idén om ”trial and error”
- ha facettögon i synen på världen, det vill säga att se saker ur flera perspektiv och närma sig ett problem från ett annat håll än det väntade
- att se vad som verkligen sker, inte vad som borde ske, och att hela tiden utforska och experimentera för att inte fastna i en lösning för tidigt
- utnyttja den kollektiva intelligensen och påminn dig om att de smartaste människorna inte finns i rummet
- använd ” show and tell”, det vill säga att visualisera och presentera din idé och bjuda in andra i problemlösningsprocessen
En viktig poäng som Conn och McLean gör i artikeln är att de betonar att det handlar om tillvägagångssätt, och inte om egenskaper. Det här är en viktig skillnad eftersom egenskaper tenderar att få oss att tänka på dem som statiska – antingen är man en bra problemlösare eller inte. Att tala om tillvägagångssätt öppnar upp för att varje person kan utvecklas från en punkt till en annan. De sex aspekterna ovan är alltså något som man kan ägna tid åt att utveckla och ta hänsyn till, om man vill bli bättre på att lösa komplexa problem.
Great problem solvers are made, not born. That’s what we’ve found after decades of problem solving with leaders across business, nonprofit, and policy sectors. These leaders learn to adopt a particularly open and curious mindset, and adhere to a systematic process for cracking even the most inscrutable problems. (Conn & McLean, 2020)
Texten i McKinsey’s artikel har en bitvis käck ton och den som har varit med ett tag har sett mängder av liknande uppräkningar av ”best practice”. Men trots att man känner igen innehållet i punkterna, så är det en utmaning att faktiskt följa dem i praktiken. Det största hindret är kanske de rutiner och tillvägagångssätt som redan finns i den organisation man arbetar i. Därför kan ett första steg vara att undersöka utrymmet för kreativitet i den grupp man arbetar i. Om problemlösning är en liten del i ditt arbete, kan du fundera på om det finns andra områden i livet där du kan lösa problem. Det är nämligen ett bra sätt att engagera sig i ett livslångt lärande.
På återseende
Cecilia
Referens:
Collearn - collaborate & learn 
En reaktion på ”Lärande genom problemlösning”