Att vara nyfiken och se saker ur olika perspektiv kan göra dig till en bättre problemlösare. Det innebär att ställa sig undrande till ett fenomen, vilket är ett vetenskapligt förhållningssätt som sociologen Johan Asplund framförde i sin klassiska bok Om undran inför samhället som kom 1970. Budskapet i boken är att istället för att (enbart) söka sanningen, så ska forskare begripliggöra världen genom att hitta betydelsefulla aspekter som fördjupar vår förståelse av ett fenomen. Asplunds idéer har varit betydelsefulla för många forskare, i många discipliner. Inspirerade av Asplunds tankar har Johan Alvehus och Daniel Ericsson samlat ett antal texter i en antologi med namnet Om undran inför företagsekonomi. De menar att vi fortfarande undrar för lite och vill med boken ställa företagsekonomins tankevärld och språk till svars.
Det är viktigt att förstå företagsekonomin, eftersom den har en framträdande roll i samhället. Dels så utbildas många högskolestudenter årligen i ämnet (nästan var 10:e examen är inom företagsekonomi enligt boken), dels så är det ekonomiska språket förknippat med makt över beslut i organisationer. Bakom företagsekonomins språkbruk finns dock många antaganden som vi bör resonera om och undra över. Ett sådant är den dominerande synen på människan som rationell och vinstmaximerande, något som har ifrågasatts av många men som fortfarande är en vanlig tankefigur. Asplund menar att på samma sätt som vi utgår från att människan vill maximera sin vinst, så måste vi också utgå från att människan inte vill maximera sin vinst. Om någon går in för att maximera sin vinst, framstår det som ett fenomen som kan undersökas. Det är just genom att kritiskt granska det vi tar för givet, som vi kan begripa den värld vi lever i:
Attityden utmärks av ett sökande efter förståelse istället för förklaring; den innebär att närma sig verklighetens fenomen som vore de gåtor att deschiffrera och den syftar, inte minst, till att problematisera det som anses vara ”naturligt” eller ”självklart”. Aspund önskar helt sonika begripliggöra världen genom att vrida och vända på den så att andra aspekter av verkligheten framträder än dem som tas för givna i vardagen. (Alvehus & Ericsson, 2020: 7-8)
Men Asplund nöjer sig inte med att vrida och vända på världen för att begripliggöra den. En ny förklaring eller betydelse ska dessutom ha en poäng, som ger upphov till ett skratt eller en aha-upplevelse. Att lära sig något beskrivs ibland som en aha-känsla, och därför skulle man kunna säga att Asplund menar att världen blir begriplig när vi engagerar oss i ett lärande.
På återseende
Cecilia
Referens
Alvehus & Ericsson (Red), 2020, Om undran inför företagsekonomin, Stockholm, Santérus förlag.
Collearn - collaborate & learn 