Det som samhället genomgår just nu skapar nya situationer och beteenden, och det finns en stor potential att lära nytt. Ett område där det har skett stora förändringar är inom utbildning. I våras gick vi ”över en natt” från undervisning i klassrum till undervisning på nätet vid högskolorna. Det här var omvälvande och krävde delvis nya kompetenser. Individer lärde sig säkerligen ett och annat, inte minst att använda nya digitala verktyg. För att ytterligare stödja lärande i detta läge kan man ställa frågan om vi kan se exempel på pedagogisk innovation. Med andra ord, undervisar vi på samma sätt på nätet eller har det utvecklats nytänkande metoder för att organisera lärprocesser.
Niklas Hill och Malin Lindberg har skrivit om pedagogisk innovation i den ideella sektorn. Tillsammans med ett antal stora aktörer på den ideella arenan utforskade de begreppet pedagogisk innovation och gemensamt kom de fram till att pedagogisk innovation rör:
- Nya sätt att dela, skapa och ta emot kunskap
- Nya mötesplatser, arenor och sammanhang
- Nya kombinationer av pedagogiska och tekniska element
- Nytänkande rollbyten mellan utbildare och deltagare
- Kreativa metoder för maktförskjutningar
- Löpande inkluderingsarbete i takt med samhällsförändringar (Hill & Lindberg, 2020: 172)
I dialogen med de ideella verksamheterna identifierades samhälleliga, organisatoriska och personliga drivkrafter för pedagogisk innovation. De lyfte också fram behovsdriven och känslodriven pedagogisk innovation. Behovsdriven pedagogisk innovation är till exempel att man utgår från en person med funktionsnedsättning och identifierar hur nya metoder och mötesplatser kan möjliggöra utbildning och lärande. Känslodriven innovation kan handla om att man har en passion för något och vill framåt på det området, men det kan lika gärna handla om att det finns en frustration över något och att innovation blir sättet att lösa denna frustration. I en verksamhet kan individer ta initiativ, men det som möjliggör eller sätter käppar i hjulet för pedagogisk innovation är de resurser som finns tillgängliga i den ideella organisation som man verkar inom.
Deltagarna i studien som Hill och Lindberg genomfört lyfter framför allt upp att ekonomi påverkar handlingsutrymmet för innovation. Dels kan det handla om att de ekonomiska besluten fattas någon annanstans i organisationen vilket hindrar nytänkande ute i verksamheten, dels kan det handla om att ideella organisationer är styrda av de samhälleliga regelverken för bidragsgivning. Då det gäller offentlig finansiering är det lättare att få pengar til korta projekt än till långsiktiga satsningar, vilket skapar kortsiktighet och osäkerhet. En person föreslår att för att uppmuntra pedagogisk innovation är det bättre med fasta tjänster och bonus till de som gör något nytt som bidrar till verksamheten.
”Istället för att fullt ut följa de behovs- och känslostyrda drivkrafter som beskrevs i tidigare avsnitt blir innovation snarare en inkomstkälla” (Hill & Lindberg, 2020: 187)
Innovationsprojekt blir alltså ett sätt att verksamhetsutveckla, kompetensutveckla och finansiera tjänster, snarare än att skapa innovation i en snävare betydelse. Det är spännande att fundera över dimensionerna från ideell sektor ovan i relation till det som hände i våras vid högskolorna.
Innebar det pedagogisk innovation när vi på kort tid flyttade över all undervisning till nätet? Tja, det var ju en ny mötesplats för många som inte hade använt digitala verktyg för möten tidigare. Det uppstod också nya kombinationer av pedagogiska och tekniska element, där det för min del handlade om att hitta sätt att kombinera de digitala verktyg som var smidiga snarare än de som erbjöd flest och säkraste funktioner. Då det gäller maktförskjutning upplevde jag att det ofta blev mer jämlikt när man möts i digitala verktyg eftersom alla kan synas och höras lika mycket. En annan aspekt var att många var ovana vid digitala verktyg vilket ökade förståelsen för brist på kompetens, vilket i sin tur är positivt ur lärandesynpunkt.
Men om man ska vara lite kritisk så bygger det mesta på samma pedagogik och didaktik oavsett om vi är i ett klassrum eller på nätet. Det finns utrymme för pedagogisk innovation men för att göra det möjligt kan organisationer behöva se över resursfördelningen. Om lärare förväntas göra dubbelt arbete, dvs. vara beredda för undervisning i både klassrum och på nätet, uppmuntras nog snarare att effektivisera genom att arbeta på samma sätt. Vill man sträva efter pedagogisk innovation måste man skapa utrymme för det. Och det finns goda skäl att göra det. Pedagogisk innovation är viktigt, kanske inte främst för att komma fram till nya metoder, utan för att starta en reflektion kring vilka arbetssätt och verktyg som är de bästa för undervisning och lärande.
Att satsa på pedagogisk innovation kan hjälpa till att upptäcka vilka metoder och modeller för att organisera lärprocesser som är de bästa, oavsett om de redan finns eller om vi måste utveckla nya.
På återseende
Cecilia
Referens
Collearn - collaborate & learn 