Vi lever i vad vi kallar ett kunskapssamhälle, men paradoxalt nog välkomnar inte detta kunskapssamhälle all sorts kunskap. Bland annat finns det inte utrymme för visdom i vår vardag. Visdom kommer ur modet att fundera över de stora frågorna. Det kan vara frågan om vad meningen med livet är, eller hur man kan leva detta liv så bra som möjligt. Det handlar alltså om frågor där det inte nödvändigtvis finns svar men ofta utvecklar vi någon sorts förståelse för sådana frågor under livets gång. En fråga som är aktuell att ställa i kunskapssamhället är: vad händer om vi stänger ute visdom från våra liv?
Visdom är större och mer komplext än kunskaper, förmågor och gott omdöme. Det handlar om att utforska meningen med livet och att förstå vad det är som gör oss till människor. ”Visdomen kan man icke ärfva eller låna; ingen eger denna skatt utan att sjelf förvärfva den.” skriver Paulus Genberg i Valda skrifter 1865, enligt SAOB. Visdom finns omnämnt som en självklar del i religiösa och filosofiska texter som daterar mycket långt bakåt i tiden. Men det behöver inte handla om att söka svar på de stora filosofiska frågorna. Peter Jarvis nämner att det finns en vardaglig visdom som också är viktig.
It is not only philosophers and theologians, however, who have been concerned about wisdom: wisdom has also traditionally been associated with the elders in society, and in more recent years, it has also become the province of psychologists and educators, amongst others. (Jarvis, 2011: 88)
När Jarvis beskriver en vardaglig visdom menar han framför allt den praktiska visdomen. Den är ofta förknippad med de äldre i samhället, eftersom det krävs erfarenhet för att utveckla visdom. Erfarenhet får man medan man lever, och därför finns det ett samband mellan visdom och ålder. Han ger ett exempel från Thailand, där äldres visdomar inom olika områden vävs in i systemet för livslångt lärande. Där finns nio officiella områden inom traditionell praktisk visdom som erbjuds av ”recognized local providers of wisdom”. Dessa nio är:
- Jordbrukande
- Industriellt arbete och hantverk
- Örtmedicin
- Hantering av råvaror och miljön
- Kooperativ organisering och insamlingar
- Konst och folkteater
- Dialekter och litteratur
- Filosofi, religion och kultur
- Traditionell mat och bakverk
Dessa nio områden är spännande eftersom de står i skarp kontrast till hur livslångt lärande beskrivs i Sverige. I vårt land hyllas och efterfrågas ny kunskap, men man ser inte nödvändigtvis nyttan av ett traditionellt och praktiskt kunnande. Även om vi inkluderar visdom i bemärkelsen att det handlar om filosofiska och religiösa frågor, saknas intresse. Det enda som verkar få gehör är när livslångt lärande kopplas till arbetslivet. Det här har jag skrivit om tidigare, att vi ses som arbetskraft snarare än som människor. Genom att tala om visdom blir det synligt att det som efterfrågas i arbetslivet är något annat än visdom, oavsett om det handlar om filosofisk eller praktisk erfarenhetsbaserad visdom. Men om vi vill lyfta fram det mänskliga i vår värld, och i vårt arbetsliv, behövs visdom i alla dess former. Så låt oss inkludera de stora frågorna och lokal, praktisk visdom i kunskapssamhället. Det skulle ge oss nya rikedomar i form av ett meningsfullt och hållbart liv.
På återseende
Cecilia
Referens
Jarvis, 2011, Teaching, learning, and the human quest: Wisdom. In New directions for adult and continuing education, No. 131, Wiley.
Collearn - collaborate & learn 