Ett halvt sekel med livslångt lärande

Livslångt lärande är ett begrepp som används i många sammanhang och på många olika sätt. Det är också ett begrepp som har funnits i över 50 år men som fortfarande är aktuellt, även i sin ursprungliga betydelse. Då begreppet dyker upp i den allmänna debatten är det dock många som inte känner till historia och innebörd. Därför kändes det viktigt att summera några centrala idéer på området, vilket jag har gjort i en rapport från Encell. Där presenterar jag begreppet utifrån tre perspektiv: livslångt lärande som policy, livslångt lärande som teori och livslångt lärande som utbildningssystem. En poäng med att göra en sammanställning av detta slag är att de personer som idag arbetar med frågan i samhället ska slippa uppfinna hjulet. Istället kan de på ett enkelt sätt ta del av tankar som uttryckts under årtionden. Men är det verkligen relevant med kunskap från förr? Ja, i högsta grad eftersom det finns en nära koppling mellan kärnan i livslångt lärande och Agenda 2030.

Det är ytterst relevant med ökad kunskap om begreppet livslångt lärande eftersom det finns en nära koppling mellan kärnan i livslångt lärande och Agenda 2030.

I rapporten nämner jag några olika sätt att definiera livslångt lärande. Man kan säga att livslångt lärande sker:

  • under hela livet
  • i alla sammanhang
  • organiserat och oorganiserat (formellt, icke-formellt och informellt)
  • för personlig utveckling, för yrkeslivet och för att fungera som medborgare

Istället för att gå in på dessa definitioner har jag valt att presentera livslångt lärande utifrån tre perspektiv: policy, pedagogik och praktik. I avsnittet om policy behandlas hur politiska intentioner har uttryckts och hur betydelser har ändrats över tid. I avsnittet om teorier presenteras en pedagogisk filosofi som kommer till uttryck i tre väl etablerade, holistiska teorier om livslångt lärande. I avsnittet om livslångt lärande som utbildningssystem presenteras det svenska nationella systemet för vuxnas utbildning som ett praktiskt arrangemang där olika institutioner tillhandahåller innehåll på olika nivåer.

De betydelser som läggs i begreppet livslångt lärande kan särskiljas genom de tre perspektiven, men det finns också ett tydligt samspel mellan politiska intentioner (uttryckta i policy), pedagogisk filosofi (uttrycka i teoretiska ramverk) och praktiska arrangemang (uttrycka som ett utbildningssystem). Av dessa tre är det framför allt livslångt lärande som pedagogisk filosofi som kan ge viktiga insikter för hur vi kan stödja ett livslångt lärande. Med andra ord, om vi verkligen vill stödja livslångt lärande i samhället och i arbetslivet, måste vi förstå individens drivkrafter att engagera sig. Om vi bara ser individer som arbetskraft, är risken att det lärande som sker inte är det vi önskar och efterlyser. Som arbetskraft i dagens samhället är en vanlig lärdom att du ska lyda och anpassa dig, vilket står i kontrast till många kompetenser som efterfrågas, dvs. att agera om självständiga, kompetenta och tänkande individer.

På återseende

Cecilia

 

Läs gärna vidare här:

Tre perspektiv på livslångt lärande

Livslångt lärande vs livslång utbildning

 

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s