Innovationsförmåga – en fråga om mognad och självkännedom?

Jag är i färd med att skriva den sista årliga rapporten i det treåriga forskningsprojektet Innovate, som handlat om förutsättningar för innovationsförmåga i små och medelstora tillverkande företag. Ett arbete som gjort starkt intryck på oss som medverkat i projektet men också på de i vår omgivning som tagit del av våra resultat. Längre ner hittar du en länk till ett webbinarium som vi genomförde i februari, där vi som forskare men framförallt personer från fem av de sex medverkande företagen berättar om utmaningarna och om de framgångar vi erfarit.

Ett samverkansprojekt av det här slaget låter sig inte på förhand definieras fullt ut till sitt innehåll. Även om vi som forskare gör tappra försök med snygga gantt-scheman och väl formulerade projects outcomes i projektplanen, så formas arbetet löpande. Den gemensamma kunskapsutvecklingen bestämmer nämligen såväl riktning som takt i ett sådant här projekt. Det vill verkligen till att alla parter klarar av att befinna sig i osäkerhet samt i ett utforskande där förgivettaganden och föreställningar ställs på ända. Jag har i efterhand grunnat en del kring denna mognadsprocess. För det handlar verkligen om mognad – både att utveckla tanken kring det fenomen vi gemensamt studerar och mognad i att kritiskt granska sig själv och den egna verksamheten.

Det krävs mognad för att ta till sig av utmanande tankesätt och ny kunskap. Det krävs helt enkelt mognad för att öka innovationsförmågan i en verksamhet.

Just nu skriver vi gemensamt på en bok i projektet, där vi ska presenterna våra tankar och de resultat vi har nått, men jag vill ändå nämna något i det här blogginlägget som gjort ett stort intryck på mig. Istället för att gå utanför sin egen verksamhet och försöka hitta förebilder i andra företag som är innovativa, har företagen i det här projektet med hjälp av oss forskare ägnat sig åt egen analys, reflektion och självförståelse. Den här ansatsen, kallad emic inom antropologin, innebär att information om ett system hämtas från systemet själv. Det har resulterat i att företagen i sina djuplodande analyser av den egna verksamheten, tillsammans med oss forskare och andra medverkande företags feedback, blivit varse såväl sina tillgångar som sina tillkortakommanden.

Det är genom självkännedom och acceptans, inte genom strävan efter perfektion, som vi människor blir trygga och stabila. Denna stabilitet är en förutsättning för att också kunna hantera förändring och förnyelse. När företagen i det här projektet ökat självkännedomen och sänkt garden, har de samtidigt kunnat identifiera sin nödvändiga utvecklingspotential. I denna självförståelseprocess är halva jobbet kring innovationsförmåga redan gjord, den som handlar om att ha tillit till sin egen kunskap – det man redan kan och vet att man är bra på. Det borgar för att tryggt ge sig ut i det okända och osäkra. Den andra halvan av jobbet kring innovationsförmågan handlar om mod och risktagande, att ifrågasätta gängse normer och arbetssätt samt att testa och prova nytt utan att på förhand veta om det överhuvudtaget kommer att fungera. Båda dessa halvor har företagen i projektet arbetat med.

I det avslutande webbinariet som är drygt 1,5 timme långt talar vi om detta och annat. Det består av tre delar:

  1. Första delen handlar om företagens och forskarnas bild av innovation innan projektet startade samt syfte och målsättning med hela projektet samt kort beskrivning av de aktiviteter som genomförts.
  2. Den andra delen presenterar resultat där företagen berättar om konkreta exempel på aktiviteter de jobbat med och metoder de använt sig av i strävan efter att stärka innovationsförmågan i sina respektive organisationer. Forskarna berättar också om nya rön som är på gång att publiceras.
  3. Den tredje delen är en paneldebatt där företagen och forskarna berättar om lärdomar från dessa tre år samt hur det är att arbete i ett forskningsprojekt av det här slaget. Där ges också rekommendationer till andra företag som vill stärka sin innovationsförmåga samt svar på frågor från publiken.

Det har varit ett givande projekt för alla medverkande och vi är säkra på att företagen kommer att fortsätta utvecklas efter detta. Vi hoppas också på fler tillfällen för forskningssamarbeten.

På återseende
Annika


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s