Tre stora problem med utbildning

I veckan har jag besökt INTED-konferensen i Valencia – the annual International Technology, Education and Development Conference. Jag brukar presentera en studie då jag åker men den viktigaste anledningen till att jag deltar är att få en uppdatering kring vad som är på gång då det gäller teknik och utbildning. En bra sak med konferensen är att det inte är en mässa där teknikföretag entusiastiskt säljer sina verktyg, utan det är lärare och forskare från hela världen som delar sina erfarenheter och resultat med varandra. Huvudtalarna brukar också bjuda på nya perspektiv och kritiskt tänkande. I år fick vi lyssna på Yong Zhao, från University of Kansas i USA. Han talade främst om problem i skolan men lärdomarna är överförbara till vuxnas lärande. Enligt Zhao finns det tre stora problem med utbildning, nämligen följande:

1. Teknik kommer inte att förändra utbildning. Det finns stora förhoppningar på den tekniska utvecklingen men det vanligaste är att tekniken anpassas till rådande arbetssätt, inte tvärt om. Det som krävs för att förändra utbildning är ett paradigmskifte. Det skifte som krävs enligt Yong Zhao är att utbildning ska utgå från individen, inte från institutioners eller arbetsgivares behov. Där är faktiskt vuxenutbildning i Sverige på god väg, med individanpassning som krav.
2. Precis som medicin, så har utbildningsmetoder bieffekter. Du kanske lär dig snabbare men du kanske också förlorar något. Zhao tog upp att flera studier visar på att insatser för att snabba upp lärande i tidig ålder, ofta sker på bekostnad av välmående. Ett exempel var en studie som visade att satsningar på ökad läsförmåga i tidiga år gav vissa förbättringar i läsförmåga, men det fanns också en korrelation med ökad alkoholkonsumtion senare i livet.
3. Det sista och största problemet med utbildning är människorna som deltar. De är olika, vilket stökar till det i ett system som bygger på att alla ska följa samma läroplan, studietakt, etc. Utbildningssystemet är byggt enligt löpandeband-principen och innebär därmed en homogenisering av befolkningen. Det kanske till viss del behövs för att ett samhälle ska fungera, men då det gäller undervisning kan variation vara bra. Metoder som funkar för vissa kommer inte att funka för andra och i ett system som vill att allt ska fungera likadant uppstår då problem. 

Yong Zhao är tydlig med att det inte finns en enda lösning på de problem som uppstår inom utbildning. Det finns inget superpiller som fixar allt. Dessutom verkar många av de lösningar som har införts, inte ha gett några effekter. Med anledning av detta påminner Zhao om att när vi mäter något, finns det andra områden som faller i glömska. Det finns inte heller något sådant som en bra lärare. Att prata om bra lärare sätter fokus på läraren som individ och inte på sättet att arbeta. Vad som fungerar beror på vad man vill uppnå i en situation. Arbetssätt och lärande blir väldigt olika om det handlar om utforskande eller om man ska prestera enligt en mall.

We talk about machines becoming more like humans, but what I am really afraid of, is if humans are becoming more like machines, säger Yong Zhao.

För dig som ska stödja lärandeprocesser kan det vara viktigt att urskilja olika sätt att skapa lärmiljö. Om du vill stödja individens lärande så ska du skapa en trygg miljö för utforskande och fritt lärande. I andra situationer handlar det om att prestera inom ett visst område, som exempelvis under ett prov. Båda dessa situationer finns men de ska särskiljas eftersom de bidrar med olika saker. Och ska man bara prestera inom vissa bestämda ramar, så är nog maskinerna redan bättre på det.

På återseende

Cecilia