Problemet med livslångt lärande

Starka röster i samhället efterfrågar ökade möjligheter till livslångt lärande. Det är både arbetsgivarsidan med industrins branschföreningar i spetsen, och arbetstagarsidan där exempelvis TCO och SACO driver frågan. Livslångt lärande, som de använder begreppet, representerar något positivt och eftersträvansvärt. Något som ska fixa kompetensbristen och något som ska hantera de svårigheter man förväntar sig kommer att uppstå framöver. Ända sedan början av 1970-talet då man började prata om livslångt lärande har den utopiska synen funnits med. Men det finns en baksida och den rör både förutsättningarna och konsekvenserna av livslångt lärande.

Kjell Rubenson, professor med inriktning vuxenpedagogik, har granskat begreppet livslångt lärande. Han beskriver hur begreppet uppstod och fick ett stort genomslag eftersom idén lovade att svara mot nya utmaningar som förorsakades av snabba samhällsförändringar. Då var det oljekrisen, nu är det digitaliseringen. Rubensons slutsats är att livslångt lärande är inramat av två olika tankesätt som står i total konflikt med varandra. Det ena är det utopiska tankesättet som handlar om varje individs utveckling och emancipation (frigörelse och självbestämmande), det andra tankesättet är inriktat på ekonomi (vuxenutbildning som ett verktyg för ekonomin).

”Det utopiska perspektivet lockade fram mycken retorik men hade ingen effekt på utbildningsplaneringen. Det är förståeligt, eftersom det ifrågasatte inte bara utbildningssystemet utan också samhällsstrukturen i stort och särskilt arbetsdelningen.” (Rubenson, 1996: 43)

När begreppet livslångt lärande förekommer i samhällsdebatten uttrycker man det som att det rör individens möjlighet till förändring under hela livet (det utopiska tankesättet), men de lösningar man efterfrågar utgår ofta från en ekonomisk rationalitet. Dessutom diskuteras inte vilka förutsättningar olika medborgare har att delta i det som utbildningssystemet erbjuder. Faktorer som torftig barndom, kort formell utbildning, enformigt jobb och begränsade möjligheter till deltagande i politiskt liv gör att möjligheterna till deltagande i utbildning inte är jämlikt fördelat i befolkningen (Rubenson, 1996: 37). Konsekvensen av utbildningssystemet är alltså förstärkning av befintliga samhällsklasser/mönster i samhället. Men man behöver inte gå så långt som att hävda att utbildningssystemet är ett system för dominans och reproduktion av maktstrukturer. Det är problematiskt nog att människor har väldigt olika förutsättningar, vilket får stora konsekvenser för deltagande i utbildning.

Retoriken runt livslångt lärande har flyttat fokus från staten till individen, men i realiteten har individer inte samma förutsättningar och möjligheter. Därför förstärker frånvaron av statlig policy verklig transformation i samhället.

Som jag diskuterade förra veckan är lärande också kopplat till arbetsmiljöns karaktär. Rubenson skriver att deltagande i utbildning är vanligare, oftare betald och sker utanför företagets väggar ju högre upp i organisationens hierarki man befinner sig. En central faktor som avgör både syn på och deltagande i utbildning är om man själv har kontroll över sitt deltagande. Om man inte har kontroll över sin arbetssituation lär man sig att det inte finns utrymme för att utvecklas vidare.

Rubenson avslutar sin text med att säga att slutsatsen ”att marknadskrafterna på något mystiskt sätt har skapat ett generellt krav på livslångt lärande inte bara är felaktigt utan också farligt” (1996:44). Farligt eftersom ett fokus på kompetens ur ett effektivitetsperspektiv är ett för snävt synsätt om man vill uppnå förändring och utveckling av samhället. Då måste livslångt lärande diskuteras i termer av demokrati och handlingsutrymme.

På återseende

Cecilia

 

Referens

Rubenson, 1996, Livslångt lärande: Mellan utopi och ekonomi. I Ellström, Gustavsson & Larsson (Red), Livslångt lärande, Lund, Studentlitteratur.

Läs även:

Livslångt lärande – för alla?

Vad är egentligen livslångt lärande?

Den kompletta människan

 

 

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s