Ökad komplexitet i samverkan ger ökad potential

För några år sedan lyssnade jag på slutrapporter från olika samverkansprojekt. I flera projekt uttryckte deltagarna frustration över att projektet var slut och att den kunskap som hade utvecklats i projektet skulle försvinna. Men den försvinner inte, tänkte jag, ni bär den vidare till nästa arbetsuppgift ni får. Frustrationen tolkade jag som att det fanns ett antagande om att bara den kunskap som kan uttryckas separat från individen räknas. Om man istället ser samverkansprojekt som ett lärande och kompetensutveckling för deltagarna kanske frustrationen över att man inte kan sprida kunskapen vidare minskar?

Tillsammans med en kollega skriver jag just nu om utbildningssamverkan och vi har gått igenom aktuell litteratur på området och där framträder det en rörelse från enkla utbyten till komplexa samverkansrelationer. Ett vanligt sätt att samverka handlar om ett utbyte av kunskaper, att sprida sina kunskaper till någon annan som behöver den. I många yrken krävs det interdisciplinära ansatser och tvärprofessionella samarbeten för att kunna lösa problem och det här har kommit att bli vanligt i vissa situationer. Ett annat sätt att samverka är att samla sig inom områden där det inte finns enkla lösningar och där det finns ett intresse hos parterna att tillsammans utvecklas i projektet. Hibbert och kollegor (2016) har identifierat det här som två olika ansatser för lärande i samverkan:

  • Instrumentell ansats. Denna ansats i samverkan handlar om att man söker kunskap för att lösa ett problem.
  • Nyfikenhetsdriven dialog. Denna ansats i samverkan handlar om att de ingående individerna ska utvecklas över tid.

En instrumentell ansats är när en persons kunskap eller färdigheter behövs för att lösa en annan persons problem. Om man exempelvis utvecklar larm för äldre kanske man inser att man har behov av en expert på demens för att kunna hitta en lösning som fungerar. Det behöver dock inte ske någon omtolkning av problemet eller lösningen när man tar in experten i samverkansprojektet. Det kan också finnas en vilja att samverkan ska vara ’harmonisk’, det vill säga att de ingående aktörerna ska tillföra sina kunskaper men inte ifrågasätta projektet. Konflikter och spänningar ses som risker för samverkansprojektet.

En nyfikenhetsdriven dialog kan ha ett vidare syfte än den instrumentella ansatsen. Deltagarna blir engagerade i en öppen process där de utvecklar sitt sätt att tänka och sin syn på livet i en vidare bemärkelse. Här blir konflikter och olikheter viktiga för att komma bortom sina nuvarande föreställningsramar men konflikterna måste förstås hanteras så att det inte uppstår låsningar. En transformativ process kan göra att parter från väldigt olika områden hittar vägar att samarbeta. Syftet med samverkan blir att individerna får en vidgad förståelse för varandra men också att de kan skapa nya, gemensamma referensramar.

När lärosäten samverkar med företag och offentliga organisationer är det nog vanligare med problemlösning. Inte minst i samverkan med industrin som måste motivera varje minut de lägger på något annat än produktion och leveranser. I praktiken är det också förmodligen så att samverkan ofta innehåller en blandning av de två ansatserna där ett mer problemorienterat syfte innehåller inslag av nyfikenhetsdriven dialog. Med tanke på den ökade komplexitet företag och individer står inför kan det dock finnas en poäng med att förtydliga det dialogiska och öppna mötet där det kan ske en gränsöverskridande utveckling.

Samverkan kan vara ett sätt att lösa problem och komma fram till resultat, men minst lika viktigt är samverkan som kompetensutveckling för de deltagande individerna.

På återseende

Cecilia

 

Referens

Hibbert, Siedlok & Beech, 2016, The Role of Interpretation in Learning Practices in the Context of Collaboration, Academy of Management Learning & Education, 15, 1, 26-44.

Läs även: Varför ska forskare sprida kunskap om den inte används?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s