Lärandecirklar – så här gör du

Studiecirkelformen är en nordisk innovation och tradition. I korthet innebär en studiecirkel att en grupp människor som vill utöka sina kunskaper på ett gemensamt område går samman för att förkovra sig. Det här sättet att arbeta återfinns vanligen inom folkbildningen men även i arbetslivet. I ett kapitel om äldres lärande i arbetslivet tar jag upp forskningscirklar, kvalitetscirklar och praktikgemenskaper som varianter av studiecirkelformer i arbetslivet. Forskningscirklar nämns även i en ny handbok som ger en god introduktion till dig som vill införa så kallade lärandecirklar i verksamheten: Lärandecirklar i nordisk kontext.

Intentionen med lärandecirklar är att skapa en ram för att cirkeldeltagare i en samskapande läroprocess ska kunna utveckla ny kunskap och nya handlingsmöjligheter i förhållande till aktuella utmaningar och teman (Lahdenperä & Marquard, 2019, s. 6).

Författarna Pirjo Lahdenperä och Maria Marquard har vaskat fram essensen i lärandecirklar och presenterar detta i en handbok som ges ut av Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL). De menar att arbetsformen har fått ny aktualitet genom att kompetenskraven blir allt mer komplexa när arbetslivsfrågor relateras till samhälls- och medborgarfrågor och när samverkan över yrkesgränser blir ett krav för att adressera frågor och problem. I denna komplexitet fyller cirkeltänkandet som modell en funktion. När det gäller utveckling av en praktik är det framför allt transformativa cirklar och forskningscirklar som är lämpliga. Viktiga kännetecken för den deltagarbaserade lärandecirkeln är att:

  1. Den bygger på delaktighet och på individens förförståelse, färdigheter och värderingar. Utgångspunkten är en läroprocess där deltagande individer i en grupp försöker undersöka på vilket sätt kunskap formas av uppfattningar om olika fenomen och sammanhangets betydelse för tolkningen.
  2. Den bygger på kritiskt tänkande och reflektion.
  3. Den syftar till att förändra både teori och praktik och att skapa nya kunskaper och färdigheter (s. 10).

Handboken erbjuder en bra checklista för den som vill starta en lärandecirkel på sin arbetsplats. Det är också en utmärkt introduktion om du inte tidigare har kommit i kontakt med lärandecirklar. Personligen tycker jag att det mest spännande med handboken är avsnitt 4 som handlar om cirkelns ledarskap. Där tar författarna upp hur cirkelns ledare ska kunna fungera stödjande och vägledande utan att bli för styrande. Det betonas att även om det finns vissa ramar och en process så är det samtidigt viktigt att närma sig varje cirkel som om den vore unik. Cirkeln blir till genom deltagarnas agerade.

Lärandet är en gemensam skapelse, där det måste finnas plats för experimenterande och nyfikenhet. (s. 19)

Om du är redo att ta itu med de mer komplexa frågorna kan lärandecirkeln erbjuda ett forum för detta. Men mycket hänger på ledaren för att få till ett konstruktivt klimat som samtidigt rymmer kritisk reflektion och vävs in i praktiken. För att få till det här kanske den första cirkeln ska handla om att leda en lärandecirkel.

På återseende

Cecilia

 

Referens

Lahdenperä & Marquard, 2019, Handbok: Lärandecirklar i nordisk kontext, Nordiskt nätverk för vuxnas lärande.

 


En reaktion på ”Lärandecirklar – så här gör du

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s