Egenskaper vs. färdigheter

Frida Boklund, regionchef på Företagarna, skriver i dagens Jönköpingsposten en krönika om kompetensmatchningen i arbetslivet. Hon skriver om arbetsgivarnas behov av och svårigheter att hitta personer med rätt attityd, som är självgående och ansvarstagande. Och det här gäller oavsett bransch. Det handlar alltså inte om att bara vara glad och positiv, utan om att ta sitt uppdrag på allvar. För både arbetsgivare och arbetstagare blir det hela lättare om man närmar sig social kompetens som en färdighet.

Säger du ”godmorgon” när du kommer till jobbet och ”hej då” när du går hem? Säger du ”tack” när någon håller upp en dörr?, frågar sig Boklund i Jönköpingsposten den 2 maj 2019.

Det är en vanlig missuppfattning att social kompetens handlar om att vilja umgås med andra människor men social kompetens handlar inte om att vara pratsam och utåtriktad. Medan utåtriktad är en egenskap, så är social kompetens en färdighet. Egenskaper handlar om hur någon är, medan färdigheter handlar om vad någon kan göra. Den här distinktionen är viktig eftersom den betyder att en person kan träna upp sin sociala kompetens. 

För de flesta personer är det inte så svårt att lära sig att säga godmorgon när man kommer till jobbet och tack när någon håller upp dörren. Men det här sker inte av sig själv, någon måste lära ut det till den som inte har förstått vikten av dessa gester. För många år sedan var jag med och utvärderade ett projekt i Kungsbacka där unga företagare och erfarna entreprenörer tillsammans skulle lära sig hur de kunde använda sociala medier i sitt företagande. En viktig insikt under projektets gång var att medan ungdomarna var bekväma med att använda tekniken så kunde de erfarna entreprenörerna bidra med kunskap om sociala färdigheter. I kursen tränade de därför på att till exempel ta i hand och se folk i ögonen.

Det mänskliga samspelet är en kompetens i sig självt. 

Frida Boklund tar i sin krönika upp en problematik som visserligen går bortom ögonkontakt vid hälsningsfraser och artiga bekräftelser på att någon annan håller upp dörren. Hon skriver om personer som inte accepterar regler och normer på arbetsplatsen och reflekterar över om det har att göra med att vi samtidigt förväntas vara normkritiska i dagens samhälle. Men att strunta i arbetstider och klädkoder är inte normkritiskt, det är bara ignorant. Därför kan vi behöva samtalsforum för att diskutera vilka normer som vi måste acceptera för att det mänskliga samspelet ska fungera.

Genom att gå från social kompetens som egenskap till social kompetens som färdighet öppnar man dörren till förändring och utveckling.

En sista reflektion är att det är osvenskt att diskutera hur vi beter oss. I alla fall direkt med den det berör. Personer som kommer från andra länder till Sverige har svårt att orientera sig eftersom det finns en tendens att svenskar blir tysta när någon avviker socialt – och det ger ju ingen vägledning för att förstå vad det är man gör för fel och ändra sig. 

På återseende

Cecilia

 

 

 

 

 

 

 

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s