Livslångt lärande är en attityd

En av de stora förmånerna i mitt arbete är att jag då och då blir inbjuden som talare på konferenser. Idag avslutades konferensen Nya vägar för livslångt lärande i hela landet. Min uppgift på denna konferens var att kort berätta om livslångt lärande. I gengäld fick jag lyssna på alla andras presentationer och bli inspirerad och uppdaterad.

Nya vägar är ett samverkansprojekt som ska utveckla modeller för hur lärosäten kan tillgängliggöra utbildning på orter med långt avstånd till högskola eller universitet. Konferensen är en del i detta projekt och vi möttes på Campus Västervik, som är ett exempel på en satsning i en ort som saknar lärosäte. Så här skriver arrangörerna själva om grundproblemet:

”Geografin spelar idag en avgörande roll för vilka möjligheter individen har att ta del av högre utbildning. Det påverkar näringslivets konkurrenskraft och välfärden runt om i landet – inom allt från industri och tjänstesektor till skola, vård och omsorg.”

Mot den här bakgrunden ville arrangörerna inspirera till nytänk kring hur våra lärosäten tar ett ansvar och erbjuder utbildning på olika ställen i landet. Under konferensen kritiserade många det nuvarande sättet att erbjuda utbildning och betonade att utvecklingen av flexibla lösningar måste gå snabbare framåt. De flesta inslag under konferensen handlade om att spana på framtiden men jag valde att blicka bakåt. Historien har mycket att lära oss om olika sätt att agera och vad resultatet kan komma att bli. Det är också bra att påminna sig hur det har sett ut eftersom det kan visa att förändring faktiskt pågår. Jag tog upp två exempel på detta: begreppet livslångt lärande och det svenska utbildningssystemet.

  1. Begreppet livslångt lärande kan betyda olika saker. Teoretiskt brukar man dela in livslångt lärande i formellt, icke-formellt och informellt lärande. På konferensen likställdes livslångt lärande med vuxnas löpande fortbildning (eller mer specifikt som ett sätt att fixa kompetensförsörjningen). När begreppet användes i början av 2000-talet menade man komvux men numera inkluderas all vuxenutbildning, inklusive högre utbildning. Det här visar att begreppet är levande och föränderligt. Begreppet har en funktion att fylla men vi fyller också begreppet med funktion.
  2. Det svenska utbildningssystemet är också i förändring. Bara för några år sedan presenterades det svenska utbildningssystemet som en linjär och hierarkisk modell. Den här bilden fungerar inte lika bra idag för det livslånga lärandet, det som pågår från vaggan till graven, eftersom numera innebär livslångt lärande rörelser i olika riktningar. Det kan handla om att gå från högskolan till YH till folkbildning och tillbaka till högskolan. Det är viktigt ur arbetsgivarperspektiv att känna till vad de olika skolformerna erbjuder så att man hittar rätt samverkanspartner i utbildningssatsningar.

Livslångt lärande befinner sig alltså i en förändringsprocess och konferensen Nya vägar är ännu ett exempel på detta. Konferensen hölls som sagt på Campus Västervik som har blivit ett bra exempel på hur lärosäten kan samsas på en gemensam arena i en stad där man inte har ett eget lärosäte. Men varför har det fungerat så väl i just Västervik? Jo man har eldsjälen Jerry Engström som är campuschef och har varit med och byggt upp detta campus. Mitt intryck av Jerry från konferensen är att han gestaltar livslångt lärande – det är ett sätt att leva och vara.

Livslångt lärande är inte en arbetsmarknadsåtgärd – det är en attityd!

På återseende

Cecilia

 

 

 

 


2 reaktioner på ”Livslångt lärande är en attityd

  1. Jag håller inte med om det du säger att ”för några år sedan presenterades” etc! Om du får tillbaka till alla förarbeten, promemorior och direktiv från ca 1995 så kan du se att då myntades begreppet livslångt och livsvitt lärande. Det första innebär att man lär ”från vaggan till graven” d.v.s hela tiden. kret andra innebär att man lär över allt, kanske allra minst i de formella systemen. Allt detta var honnörsbegrepp i svensk utvildningspolitik från mitten av 90-talet. Detta synsätt och konsekvenserna va detta betonades inte minst i vuxenutbildningspoltiska sammanhang. Dessutom lanserades att allt lärande ska vara lika mycket värt. D v s lärande i formella sammanhang, t ex inom utbildningssystemet, är inte det enda som ska ”godkännas” av samhälle och arbetsliv. Därför lanserades begreppet och synsättet validering. Alla dessa synsätt låg på topp under slutet av 90-talet och gram till ca 20027 då allt detta tonades ner av olika anledningar. Sverige låg då i fronten på EU-nivå då det gäller detta synsätt. Det formella utbildningssystemet främjade just detta synsätt i och med att våra styrdokument angav mål och syften och inte vägen eller hur lärandet skulle utformas. Allt detta tenderade att ronas ner under en period med alliansregeringen samtidigt som validering betonades utan att man såg helheten och konsekvenserna av detta. Så ett tips är: Gå tillbaka till förarbeten, skrivelser, utredningar, propositioner etc. från denna tid!

    Gilla

    1. Hej. Jag håller med dig om att mitt uttalande var svepande och det jag avsåg var hur begreppet kommit till praktisk användning i vissa specifika situationer. Ett första exempel är att då Encell – Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande startade så var det uttalat att det skulle handla om kommunal vuxenutbildning även om detta snabbt ändrades eftersom Mohammed Chaib, grundaren av centrat, hade det vidare synsätt som du beskriver i ditt inlägg. Ett andra exempel är då jag skriver om utbildningssystemet som ”en linjär och hierarkisk modell” så hänvisar jag till den bild från Skolverket som finns länkad och som bygger på en linjär logik (men jag inser att det är svårt att i bild illustrera verklighetens komplexitet). Ett tredje exempel är att livslångt lärande på den aktuella konferensen fick stå för både distansutbildning och för satsningar på fortbildning för akademiker. Men tack för att du adderar viktig information som kan vara intressant för läsare av detta inlägg.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s