Räknas mobilitet i kilometer?

Ett sätt att samverka är genom så kallad mobilitet eller personrörlighet. Det innebär att personer från akademin arbetar inom en verksamhet kopplat till det forskningsområde som man är verksam inom. Det kan också handla om att personer från andra organisationer adjungeras eller affilieras till ett lärosäte för att ta del av den akademiska miljön. En viktig anledning att göra detta är att det bidrar till ökad kunskap hos personerna som deltar. I veckan har jag klivit in i arbetet som tillförordnad vd på Högskolan för lärande och kommunikation. Som forskare av styrning och ledning blir det här en förflyttning till en operativ roll inom mitt fält. Men inom huset flyttar jag bara en våning till ett annat kontor. Skulle man ändå kunna kalla det här mobilitet?

Många av våra svenska lärosäten uttrycker att mobilitet och personrörlighet är positivt. KTH skriver:

Personrörlighet, att personer rör sig mellan KTH och omvärlden, är ett viktigt inslag i KTH-modellen för samverkan. Specialister verksamma inom våra kärnområden forskning och utbildning bidrar utöver sin kunskap med nya värdefulla kontaktytor. För sina huvudarbetsgivare utgör de en viktig resurs för att öka organisationens kontakt med forskningsfronten.

Och bara för att ta ett annat exempel så skriver Umeå universitet att:

Personrörlighet (…) kan också vara forskare och lärare som lägger en del av sin arbetstid ute hos ett företag eller organisation för att till exempel samarbeta kring något konkret forskningsproblem eller lära av varandra på annat vis.

Det här är bara två exempel av många. Samverkan genom personrörlighet är något som uppmuntras. Mobilitet mellan akademin och det omgivande samhället kan även få ekonomiskt stöd från forskningsfinansiärer, t. ex. Vinnova, för att möjliggöra ett utbyte för att öka kunskapsspridningen och bygga relationer. För att ge några konkreta exempel kan man tänka sig att en forskare som studerar undervisning under en period arbetar som lärare i ett klassrum. Och när en forskare inom gjuteriteknik befinner sig på ett gjuteri i några månader förstår man att här kan det utvecklas ny kunskap och förståelse för relevanta problem.

På samma sätt är det självklart och spännande för mig att gå in i en operativ roll. Den här lilla förflyttningen inom huset, från en våning till en annan, är inte så liten om man tänker efter. Bara det att byta kontor rycker loss en ur det invanda och bekanta/bekväma. Och att stå i det operativa flödet har en annan känsla än att stå lite vid sidan om som forskare. Olika tempo, olika uppgifter, olika fokus. Det kommer att bli lärorikt och det kommer att bli ett skarpt test på vilka teorier och idéer som håller och vilka jag måste överge. Den första slutsats jag drar är att mobilitet inte handlar om antalet kilometer du förflyttar dig från en arbetsplats till en annan. Det handlar om att våga ge sig in i nya sammanhang och att aktivt reflektera över vad man lär sig genom den förflyttningen.

På återseende

Cecilia


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s