Röj undan hinder för samverkan!

Den som har läst våra blogginlägg har förstått att vi gillar samverkan. Att skapa kunskap med och för praktiken är viktigt för oss. Och i likhet med många andra har vi insett att framtidens kunskapande är så komplext att det krävs att vi gör det tillsammans. I en nyligen publicerad studie av samverkan plockade vi fram klassikern Kurt Lewin och gjorde en analys utifrån hans förändringsteorier. Slutsatsen blev att det mest effektiva för att stödja samverkan är att undanröja hinder.

”Det finns inget så praktiskt som en god teori” Kurt Lewin

Vi ser alltså att det finns stor potential med samverkan i både forskning och undervisning. Då är nästa steg att skrida till verket. Om samverkan fungerar är allt bra. Om samverkan inte fungerar kan det bero på hinder på olika organisatoriska nivåer. I vår artikel om samverkan har vi identifierat 6 kategorier av hinder. Kategorierna är:

  • Kompetens: finns det erfarenhet och kunskap om att samverka?
  • Begrepp: menar man olika saker när man använder samma ord eller har man olika begrepp för samma sak?
  • Prestationer: hur ser incitamentssystem ut – vad är det som belönas?
  • Resurser: vilka resurser finns och vem har tillgång till dem?
  • System: kan olika organisatoriska system fungera ihop?
  • Värderingar: vad ses som viktigt och vad har status?

De här kategorierna kan ta sig olika uttryck på individnivå, organisationsnivå och mellan organisationer. Tillsammans utgör de ett ramverk som lyfter fram möjliga hinder men kan också utgöra ett raster för analys av den egna organisationen. Tidigare studier har framhållit vikten av tillit och erfarenhet för att få till samverkan. Vi håller med men vill även påpeka att organisationens strukturer är avgörande för möjligheten att realisera samverkan. När dessa strukturer drar åt samma håll inger det också förtroende och tillit till organisationens uppdrag.

Tillit och erfarenhet är viktigt för att samverkan ska bli bra men ledningen bör också se över hur organisationens strukturer eventuellt hindrar samverkan.

I artikeln A Lewinian Approach to Managing Barriers to University–Industry Collaboration startar vi med att gå igenom forskning som har studerat samverkan mellan industrin och lärosätet. Den genomgången visar att studier av samverkan:

  • är få och dess effekter på de ingående verksamheterna otydliga
  • är kontextuellt bundna och gäller därmed under vissa förutsättningar
  • tenderar att fokusera på vad samverkan tillför industrin medan det är mer osäkert vad lärosätet får ut av samverkan

De fördelar som nämns för lärosätet är när samverkan bidrar till ökad publicering eller ökat företagande. Detta ska ställas mot en mer oroväckande diskussion om en förändrad logik inom högre utbildning. Flera författare hävdar att det håller på att ske en förskjutning vid lärosätena mot en affärslogik där marknaden styr. En konsekvens av detta blir att lärosätet blir en konkurrent till industrin och då minskar intresset för samverkan. Konflikter kring immateriella rättigheter finns redan i flera samarbeten. Istället för att härma industrin så bör lärosäten vara tydliga med att uppdraget är att skapa ny kunskap för det allmännas bästa och att undervisa studenter.

Om staten finansierar samverkan för industrins nytta men detta går emot lärosätens mål för forskning och undervisning kommer den typen av drivande krafter på samhällsnivå att trigga hindrande krafter på individ- och organisationsnivå. Industrin och lärosätet behöver vara likvärdiga parter i samverkan eftersom samverkan går ut på att alla ingående aktörer ska ha något att vinna på att arbeta tillsammans. Två konkreta exempel på hur staten kan röja undan hinder för samverkan är genom att:

  1. belöna fler typer av publiceringar, t ex böcker, bokkapitel och forskningstexter på svenska
  2. erbjuda finansiering för forskare att skriva artiklar efter avslutade samverkansprojekt

Det är viktigt att forskare ägnar tid åt att skriva som en del i sitt arbete eftersom det är ett sätt att både kompetensutveckla sig och att kommunicera ut resultat från studier men det måste alltså finnas resurser för att detta ska möjliggöras.

Med hälsningar från

Cecilia & Annika

 

Referens

Bjursell & Engström, 2017, A Lewinian Approach to Managing Barriers to University–Industry Collaboration, Higher Education Policy.


En reaktion på ”Röj undan hinder för samverkan!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s