Smart teknik gör oss dumma

Det finns så många fantastiska saker som underlättar våra liv. Smarta telefoner gör det lätt att ha kontakt med andra. Smarta hem håller på koll på energi och säkerhet. Smarta appar sköter vår ekonomi eller hälsa. Men hur smarta blir vi egentligen av att omge oss med dessa smarta saker?

Obs! Detta blogginlägg återspeglar författarens åsikt och är inte baserat på vetenskapliga studier.

I förrgår satt jag i bilen och filosoferade medan jag körde. Jag har en bil med manuell växellåda så när jag kör är det ett samspel mellan fötterna, händerna och huvudet eftersom det krävs parallella aktiviteter för att det ska fungera. Dessutom kör jag utan GPS så jag måste ha en mental karta i huvudet över den väg som jag kör på. Jag tycker om att köra bil på gammeldags sätt men inser också att inom några år kommer det att vara vanligt att åka en självkörande bil. Där kommer jag att sitta passiv i baksätet medan bilen tar mig dit jag ska.

Det kommer att bli bekvämt, bilarna kommer med tiden att öka trafiksäkerheten och få kommer att sakna att trampa ned foten när man gasar, bromsar eller trycker ned kopplingen. Det känns ju inte som framtidens spetskompetens att växla från 3:an till 4:an. Det kommer att bli bekvämt och vi slipper enkla uppgifter. Teoretiskt sett kommer jag att kunna sitta och se ett spännande föredrag på Youtube i bilen (men för min del blir det inte så eftersom jag blir åksjuk och måste titta på vägen i alla fall). Och jag ser två risker med en vardag som blir alltför bekväm:

  1. Ju smartare sakerna blir, desto mindre behöver vi kunna. I exemplet med bilen innebär det att vår kunskap om bilen och dess olika delar minskar. På sikt blir vi hjälplöst beroende av saker.
  2. Ju smartare sakerna blir, desto mindre lär vi oss. Att köra bil är en ganska enkel övning men jag tror att det är en övning som håller igång systemet eftersom det innebär en övning i att förstå hur saker hänger ihop.

För mig som användare är det nog bara att acceptera punkt 1. En bil i framtiden kommer att vara ett mycket komplext system där vi får förlita oss på de som är specialiserade på bilens funktion. Och eftersom vi är uppkopplade kommer det att finns någon i nätverket som kan hantera problem som uppstår. Då det gäller punkt 2 däremot kan man fråga sig var man hittar de nya arenorna för träning av problemlösning och att förstå sammanhang.

Framtidens intelligens sägs handla om att ingå i sociala nätverk där individerna bidrar och tillsammans blir starkare än var och en av delarna i nätverket. Framtidens intelligens sägs handla om förmågan till samarbete, nätverkande och att se sammanhang. Hjärnan ska inte belastas med enkla fakta och information som finns lätt tillgänglig på internet. Men om allt ligger på internet istället för i våra huvuden – vad ska vi då hänga upp vår sökarkompetens på? Och hur tränar vi den infrastruktur som hjärnan och nervsystemet utgör?

Att köra bil är en av vardagens alla övningar som gör att vi koordinerar och arbetar med sammanhang. När den här typen av övningar försvinner i vardagen kanske vi behöver fundera över vilka nya sorters övningar som håller oss igång. Ironiskt nog skulle en körsimulator kunna vara ett sätt att träna simultanförmåga, bedömning och koordinering. Tekniska lösningar, som exempelvis en simulator, kan nämligen göra oss smartare också.

På återseende

Cecilia


2 reaktioner på ”Smart teknik gör oss dumma

  1. Vad spännande reflektion! Jag tänker vidare på den etiska aspekten, dvs om det inte är jag som gör handlingen utan saken/bilen vem är då ansvarig för effekten/påverkan av görandet? Tänker på exemplet där testförare testar säkerhetssystem genom att testa mot barn på väg till skolan. Blir ett barn påkört är det ju systemet som felat eftersom att det var det som körde och inte människan som indirekt var ansvarig för behovet av att komma från À till B. I detta exempel är det ju klart att testförarna borde tänka på att situationen är test och inte en färdigt system, men ändå uppstod denna situation i gränsdragning mellan människans ansvar o tron på att systemet är nog smart för att undvika en krock. Därtill när ansvaret för handlingen suddas ut, så tränas vi mindre i att möta effekterna av våra handlingar då vi inte gör handlingarna och därför inte får hantera effekterna. Så gör automatisering att vi blir mindre etiskkompetenta i en tid då vi samtidigt lyfter fram vikten av just denna kompetens blir mer central i hållbarhet, socialt ansvarstagande etc?

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s