Generativitet och lärande mellan generationer

Ordet generation är släkt med ordet generera, som enligt min gamla ordbok från 1986 betyder att åstadkomma existens av något, ofta genom en invecklad process. När man arbetar med lärande mellan generationer är det tilltalande att hålla sig nära denna betydelse. Anledningen är att den indikerar en mer komplex process jämfört med ett linjärt överförande av kunskap från en generation till en annan.

När jag har skrivit om lärande mellan generationer på arbetsplatser är ett ömsesidigt lärande utgångspunkten. Det här är en viktig fråga eftersom flera områden är förknippade med föreställningar som kan behöva ifrågasättas. Området mentorskap är ett exempel där utgångspunkten ofta är att föra över kunskap från en senior person till en junior person. Detta traditionella synsätt fungerade i en värld då kunskap kunde hålla över långa tidsperioder. I dagens samhälle kräver många yrken en lärande attityd i alla åldrar för att hålla sig uppdaterad.

En utgångspunkt för lärande är att man har ett språk för att till sig innehåll och för att engagera sig i utvecklade dialog med andra. Mycket forskning skrivs idag på engelska, vilket har sina för- och nackdelar. I ett försök att erbjuda alternativ har jag och Ann-Kristin Boström deltagit i ett internationellt nätverk där vi tillsammans har utvecklat ett ramverk för studier av generationsfrågor. I det senaste kompendiet finns samma text på 12 olika språk. Detta möjliggör jämförelsen men ger även utrymme för viss lokal variation.

Det som karaktäriserar den här publikationen är dess struktur. Texterna på olika språk är synkroniserade enligt numrering i paragrafer som underlättar en direkt jämförelse.

Ursprunget till detta kompendium är ett lexikon som togs fram vid det tyska ungdomsinstitutet (Deutsches Jugendinstitut). När de tyska forskarna befann sig i internationella sammanhang insåg de att forskare befinner sig i olika kulturella sammanhang och därmed fanns också subtila skillnader i hur begrepp användes. Resultatet blev att kompendiet utökades med en fransk och engelsk version i första omarbetningen och sedan dess har nya språk kontinuerligt tillkommit. Texten är avsedd att utgöra ett ramverk när man ska arbeta med generationsfrågor i flera kulturella kontexter. Den ger även vägledning för att förstå relationer mellan generation på många olika sätt.

Ett begrepp som jag vill lyfta fram här är generativitet som betonar när individens intressen flyttas från den egna personen till de efterföljande generationerna. Så här skriver vi i kompendiet:

10.17 Generativitet används ofta synonymt med generativt beteende i demografi. Enligt Erikson förstås det inom psykologin som en benägenhet från den äldre generationen att ta hand om de yngre. Vi föreslår en mer omfattande förståelse bestående av tre steg:

  • En första generalisering länkar föreställningar om generativitet till idén att människor har en förmåga att begrunda existensen av efterföljande generationer i tanke och handling. De kan kontrollera sitt generativa beteende i hög grad. De flesta kan fatta ett beslut om att ingå i föräldraskap.
  • En andra generalisering är att människor har kapaciteten att ta hänsyn till kommande generationers välmående och agera därefter. Det här kan antas vara en skyldighet och ett ansvar för både individen och samhället.
  • En tredje generalisering, som nyligen har introducerats i debatten, tar hänsyn till erfarenheten och insikten att även unga kan, individuellt och kollektivt, utveckla en medvetenhet om äldres välmående.

Relationer mellan generationer är ett stort område i många länder. När vi skrev kapitlet så reflekterade jag och Ann-Kristin kring varför generationsbegreppet inte är lika vanligt förekommande i det svenska samhället. Det kanske beror på att den svenska välfärden har ersatt beroendet mellan generationer, på gott och ont. Men vi vet inte. Vi ser dock att när man främjar mötet mellan generationer så är det ofta till glädje och fördel för alla.

På återseende

Cecilia

 

Referens:

Kurt Lüscher, Andreas Ho , Gil Viry & Eric Widmer, Mariano Sánchez, Giovanni Lamura & Marta Renzi, Andrzej Klimczuk, Paulo de Salles Oliveira, Ágnes Neményi, Enikő Veress, Cecilia Bjursell & Ann-Kristin Boström, Gražina Rapolienė & Sarmitė Mikulionienė, Sema Oğlak & Ayşe Canatan (2016). Generation, relationer mellan generationer, generationspolicy – ett mångspråkigt kompendium.


2 reaktioner på ”Generativitet och lärande mellan generationer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s