Interaktionsanalys – ett djupdyk i naturliga konversationer

Jag lovade i mitt senaste inlägg att blogga lite mer om interaktionsanalys som jag är här vid North Carolina State University (NCSU) i USA för att lära mig mer om. Ursprunget till metoden kommer till stora delar från Robert F. Bales som utvecklade system för att studera social interaktion i små grupper under 1950-talet. Hans kodningsscheman lever kvar än i dag och inspirerade mig i mitt avhandlingsarbete när jag gjorde mötesanalyser.

Interaktionsanalys är en systematisk forskningsmetod – eller snarare en teknik – för att bryta ut och koda sekvenser av naturliga mänskliga beteenden i interaktion. Metoden innefattar också att analysera, tolka och dra slutsatser om dessa interaktionsmönster i relation till den miljö de härstammar från. Observerbara beteenden som kodas kan vara verbala, icke-verbala eller texter från till exempel chattfunktioner. Med andra ord vad människor säger, gör, skriver som en reaktion på andra inom ramen för interaktionen.

Till skillnad från konversationsanalys som studerar detaljer i den talade konversationen, så som tystnader, betoningar och samtida tal, fokuserar interaktionsanalysen snarare funktionen av beteenden och struktur i konversationen såväl som budskapets mening. Det är viktigt att kodning sker i den naturliga interaktionen vilket förutsätter video- och/eller ljudupptagning som sedan transkriberas. Forskaren kodar sedan beteenden nogsamt i relation till varandra inom ramen för kontexten där interaktionen sker. Metoden ställer krav på att kodare är tränade och att samma rådata kodas av flera för att öka validiteten. Det gör metoden kostsam.

Det huvudsakliga intresset för forskaren är den naturliga konversationen, den mänskliga aktiviteten och/eller grupprocessen. Man skulle kunna säga att forskaren försöker tolka interaktionen som om hen var del av situationen. Det förutsätter också att det som studeras sker mellan två eller flera kring en gemensam aktivitet där samtliga involverade också är relaterade till varandra i realtid. All interaktion analyseras på något sätt över tid för att se vad som händer före och efter olika ageranden. Forskningsfrågorna avgör vilket eller vilka kodningsscheman som ska användas och hur sekvenser bryts ut för att kategoriseras i olika enheter.

Metoden kan användas för att få en bild av och förstå hur ageranden tar sig i uttryck i gruppers konversationer eller hur den är strukturerad. Den kan också visa på olika konversationsmönster i relation till uppgift såväl som relationer. Med hjälp av detta kan vi förutse, förstå och utveckla olika typer av interaktion för olika ändamål och därmed också förstå funktionen av konversationen liksom meningen med den.

Jag använder interaktionsanalys i huvudsak för att titta på gruppers effektivitet under möten där det är viktigt för mig att se och följa interaktion kring vad som händer med den uppgift de gemensam har att hantera. Min ambition är att både förstå dessa kommunikationsmönster och att hitta modeller för att förbättra dem. Jag känner mig som en nybörjare på området och inser efter veckorna här att jag har massor att lära.

Joann Keyton vid NCSU har ägnat sig åt interaktionsanalys i hela sitt långa forskarliv. Hon sysslar just nu med att rigga experiment där interaktion med olika syften studeras. Hon arbetar också tillsammans med ingenjörer för att utveckla ny teknik som ska läsa av och koda mänskliga uttryck i grupp digitalt. En stor utmaning men samtidigt banbrytande och jätteviktig forskning för oss kommunikationsforskare vars arbete i framtiden kommer att underlättas enormt av teknik som snabbt kan koda och förstå mänskligt beteende i samspel.

Hälsar Annika, som till helgen förbereder hemfärd.


2 reaktioner på ”Interaktionsanalys – ett djupdyk i naturliga konversationer

  1. Hej

    Har du tips på några bra texter eller böcker som man kan använda när man ska skriva om interaktionsanalys. Det du skrivit är väldigt bra men får tyvärr inte använda det i vårt arbete.

    Gillad av 1 person

    1. Hej!
      Så roligt att du är intresserad av interaktionsanalys. I min avhandling https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:739632/FULLTEXT01.pdf i Metodkapitlet och närmare bestämt under delen som beskriver analys i Delstudie 2 sid 63-64 kan du läsa om hur jag gjorde innehålls- och processanalys med inspiration från bl. a. Bales. Joann Keyton som jag nämner här i bloggen har också skrivit massor om detta så om du söker på hennes namn på Google Scholar kommer du att hitta flera intressanta texter. Här är en länk till hennes presentationssida vid NC State i Raleigh där hon arbetar https://communication.chass.ncsu.edu/faculty_staff/jkeyton

      Lycka till hälsar Annika

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s