Har du tröttnat på allt detta tjat om att samverka?

Då ska du inte läsa det här.

Förra veckan var jag inbjuden till ett seminarium på Chalmers för att diskutera utveckling av samverkan såväl policymässigt som praktiskt. Harald Eide från Sigma höll första föredraget och betonade att det fanns många ord som började på SAM.

Samarrangemang, samband, samexistens, samfinansiering, samfund, samfällighet, samförstånd, samgående, samhälle, samhörig, samklang, samkväm, samlevnad, samling, samliv, samordna, samplanera, samproducera, samråd, samröre, samsas, samspel, samstämmig, samsyn, samtal, samtycka, samvaro, samvete, samåka är några ord som börjar på SAMma sätt.

En gemensam nämnare för dessa ord är att det handlar om att göra saker tillsammans. I Högskolelagen kan man läsa att samverkan med det omgivande samhället ingår som ett uppdrag för lärosätet.

I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Högskolelag (1992:1434)

En anledning att detta har formulerats så tydligt kanske har att göra med de problem som har identifierats inom ledarskapsforskning (Eng. management research). Grundproblemet är att forskningen inte kommer företagen till godo. Shapiro, Bradley och Courtney har identifierat två stora brister som hindrar att detta sker:

  1. Brister i kunskapsöverföring. Att företag inte känner till den forskning som finns är ett problem.

Kommentar: Forskare är i allmänhet skolade i ett enda sätt att presentera sin forskning vilket kan vara ett hinder för att kunskapsöverföringen ska fungera.

  1. Brister i kunskapsproduktion. Att forskare utvecklar kunskaper på områden som inte är relevanta för företagen är ett annat problem.

Kommentar: Forskare inom ledarskap kan exempelvis ha en kritisk, reflekterande ansats medan företagsrepresentanter förväntar sig en problemlösningsansats.

Mot bakgrund av dessa två problem blir det lättare att förstå varför det är så viktigt att lärosätets representanter samverkar med det omgivande samhället. När man arbetar gemensamt kan det bidra till ökad kunskapsöverföring och relevant kunskapsproduktion.

Samverkan behöver inte heller handla om en uppdelning mellan ”grundforskning” och ”tillämpad forskning”. Inom samhällsvetenskap kan teori- och begreppsutveckling vara just det som krävs för att lösa samhällets och företagens problem. Och om det inte är så kanske vi ska fundera ett varv till på hur vi arbetar.

Min personliga drivkraft för att samverka är nyfikenhet. Jag lär mig så otroligt mycket och får en känsla för samhällsutvecklingen genom den omvärldsbevakning som samverkan innebär. Det ger insikter som kan bidra till ett större SAMmanhang!

På återseende

Cecilia

Ps. Malmö högskola, Linköpings universitet och Umeå universitet har i samverkan utvecklat en modell för samverkanssäkrad utbildning som presenterades på Chalmers seminarium. Spännande eftersom utbildning är ett område där samverkan också kan ha mycket att ge.

Referens: Shapiro, Bradley & Courtney, 2007. Perceived causes and solutions of the translation problem in management research. Academy of Management Journal, 50.2, 249-266.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s