Vi vet mer än vad vi vet

Vi vet mer än vad vi kan redogöra för. Det här gör kunskapsdatabaser i organisationer ineffektiva eftersom de utgår från att kunskap är uttalad och känd.

Du har kanske hört talesättet att vi bara använder 10 procent av vår hjärnkapacitet? Du kanske också vet att det inte stämmer, utan att vi använder hela hjärnan. ”Hjärnan är som en symfoniorkester med en jättestor repertoar och ibland krävs några instrument som spelar medan vid andra tillfällen spelar hela orkestern samtidigt”, säger hjärnforskaren Katarina Gospics.

En anledning att påstå att vi bara använder en liten del av hjärnan kan vara att visa på proportionen mellan den kunskap som används och den som finns tillgänglig. Vi är ju inte medvetna om all den kunskap som vi bär på. Ett klassiskt exempel är att vi kan cykla, men det är svårt att i detalj redogöra för hur det går till. Ett annat exempel som visar skillnaden mellan vad vi kan och vad vi kan redogöra för gäller våra språkkunskaper. I tidningen Skolvärlden sägs att ”För att klara av ett vanligt vuxenliv, att hänga med i nyhetssändningar, förstå en tidningsartikel och att kunna följa instruktioner och anvisningar krävs ca 50 000 ord.” Det skulle dock vara svårt att räkna upp de här 50 000 orden. Trots att man inte kan räkna upp alla ord man kan, så dyker de vanligtvis upp precis när de behövs.

Vad betyder det här för lärande i organisationer?

På 1980-talet blev uttrycket “if only HP knew what HP knows” känt (Sieloff, 1999). Uttrycket pekar på en upplevd brist och ett behov av strukturer och system för informations- och kunskapsutbyte i stora organisationer. Jag har själv stött på liknande uttryck i studier: ”Om vi bara kunde få tillgång till det vi vet så skulle vi kunna bli så mycket bättre och mer effektiva.”

Det finns en känsla av att man bara använder en liten del av organisationens kunskap. Slutsatsen kan bli att utmaningen handlar om att samla all kunskap i databaser. En alternativ utmaning för en organisation är att bryta sig loss från de mönster som kan hindra utveckling. Precis som i vår hjärna, så kan det i organisationer bildas upparbetade stigar som gör att vi hamnar i liknande slutsatser om och om igen. Eller att vi alltid vänder oss till samma personer om och om igen. Ett första steg är att inse att vi arbetar i uppkörda hjulspår. Ett andra steg kan vara att kliva utanför sin komfortzon och på så sätt hamna utanför sitt vanliga mönster.

Att vi använder endast 10 procent av hjärnan är som sagt en myt. Det är också missledande att påstå att organisationer bara använder en liten del av sin kunskap. Sådana här uttryck har ändå något viktigt att säga oss – nämligen att vi vet mer än vad vi vet.

På återseende

Cecilia Bjursell

Referens: Sieloff, C. G. (1999). “If only HP knew what HP knows”: the roots of knowledge management at Hewlett-Packard. Journal of Knowledge Management, 3, 1, pp. 47-53.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s