Hur samverkar forskare och lärare?

Skrivandet är en viktig del av att vara forskare i samhällsvetenskap. Någon gång då och då får man feedback på en text som lyfter en från kontorsstolen. Så här skrev Annika Orvarson, samordnare för arbetslivssamverkan i grundutbildningen på Chalmers, när hon hade läst rapporten Samverkanszoner:

”Sååå intressant läsning! Gissa om jag har suttit och nickat igenkännande, lett, blivit upprörd, bockat av mentalt och imponerats av er förmåga att få allt detta på pränt. Mycket bra!”

Flera av de i studien deltagande professorerna har redan uttryckt sitt gillande och det de framför allt tycker är bra är att det framgår hur olika man ser på samverkan. Det är inte bara studenter, staten, näringsliv och offentlig sektor som har olika syn och förväntningar på samverkan. Även mellan och inom lärosäten finns stora skillnader. Utöver detta har rapporten två viktiga budskap:

  • Jag vill försvara lärosätet, dess traditioner att fritt söka efter kunskap och att ha tid för tankar, läsning och samtal med studenter och kollegor. En sådan här verksamhet behöver inte ge nytta på kort sikt. Den förändring som pågår där ”affärsmodellen” för ett lärosäte allt mer ska likna företagets handlar om ett kunskapsförakt.
  • Jag vill bejaka en intern diskussion om hur vi kan förena forskning, undervisning och kunskapsspridning för att bidra till samhället. Samverkan kan ingå i alla tre uppgifter, väva samman och stärka dem. Inte minst är samverkan viktigt ur kunskapsutvecklingssynpunkt om man vill vara en del i samhällsutvecklingen.

Rapporten Samverkanszoner – om forskningsledares syn på samverkan bygger på en sammanställning av 16 intervjuer med ämnesföreträdare vid högskolan i Jönköping. Rapporten har ett enkelt upplägg. Den följer en intervjuguide som vi arbetade fram i projektet KLOSS och redogör för svaren, fråga för fråga. Jag drar slutsatsen att den syn på samverkan som finns hos forskare och lärare inte stämmer överens med den syn på samverkan som förekommer i omgivande samhälle. Dessutom presenterar jag en modell över olika zoner där forskningssamverkan förekommer.

Det ska till sist tilläggas att Annika Orvarson även hade läst en rapport som Anna-Carin Ramsten och Sara Gustafsson vid Linköping universitet hade skrivit. Den rapporten och annat intressant som rör samverkan försöker vi samla i gruppen Högskolesamverkan på Facebook. Du får gärna bli medlem och bidra med sådant som är aktuellt inom området.

På återseende!

Cecilia


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s